Har nu ringt arbetsförmedlingen. jag behöver inte skriva in mig där förens dagen jag går ner i arbetstid. och då betalar a kassan ut från den dagen. skönt. Men prio1 är ju att hitta nytt jobb. Jag vet hur det kommer bli om jag bara går hemma. Jag blir deprimerad, vänder på dygnet och riskerar att bli spelberoende igen. så jag behöver rutiner och aktivera mig om dagarna för att må bra. Jag behöver ett jobb att gå till. helst dagtid men det är väl för mycket begärt. Om så krävs så kan jag jobba skift också. behöver bara en inkomst. Jag har lån och räkningar som ska betalas varje månad. och tacka fan för att jag valde att gå med i a kassan. Jag skulle absolut kunna få jobb som hästskötare igen. Men ärligt så är jag inte så pepp på det längre. trots att jag vet att jag är duktig så behöver jag samtidigt tak över huvudet och mat på bordet. och så känns det som ett misslyckande att jag måste gå ner i tid. Men Jag vet att det inte är mitt fel utan verksamheten blir mindre. Men jag känner mig misslyckad ändå... i morgon ska jag jobba igen. och jag är fortfarande skör så jag har ingen lust alls faktiskt. vill inte träffa människor där ute just nu. Jag vill inte prata om min arbetslöshet. för det gör ont.

jag försökte hålla mig samlad när jag fick beskedet. Men jag han knappt sätta mig i bilen innan jag bröt ihop. ringde mamma och kunde väl egentligen inte prata. När jag får panikattack så får jag som myror i läppar och händer och armar och jag kan inte styra något av det. jätte skum känsla men det kanske finns någon som vet vad jag menar.
jag får även spykänslor och blir svimfärdig. Men med mamma i telefonen så tog jag mig hem ändå. Jag kanske inte skulle ha kört bil i det skicket men jag tänkte inte stanna för jag ville bara hem just då.
ärligt talat så skiter jag väl i jobbet.... Men jag har inte så pass hög lön så jag klarar mig på stämpling. hela min värld är upp och ned och jag är i alla fall glad att jag har orkat söka en del jobb i alla fall.

så nu går jag med konstant huvudvärk. kroppen är tömd på energi så jag måste hålla mig sysselsatt för att inte börja tänka negativt.

jag ska plocka och dammsuga lite hemma. kanske bära in ved. gå med hunden... åka till stallet och bara tänka på hästarna en stund. Jag är FRUKTANSVÄRT glad att jag inte har kvar grymm på jobbet i alls fall.

en del kanske tycker att man ska hålla sånt här privat. Men jag är inte sån. Jag behöver ventilera för att få lite mer frid inombords. Jag döljer inget och så är det.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

kunde inte sova i natt heller så fick ta en sömntablett. nu är dom slut så u natt får jag väl vara vaken. Jag är orolig för framtiden. Jag blev ju nerputtad från heltid till 15 h i veckan i förrgår. det håller liksom inte så jag måste hitta nytt jobb.
så ! idag ska jag ringa arbetsförmedlingen. Men jag kan inte riktigt sånt där. ska jag anmäla nu fast det är om två månader jag typ blir arbetslös. eller kan jag göra det nu ?
jag är i alla fall lättad över att jag har varit med i a kassan i ett par år så jag kan ju stämpla. Jag ska jobba hela helgen och jag jobbar ju full tid två månader till. Men jag som tidigare har älskat mitt jobb har ingen lust att jobba längre. för jag är ledsen. och jag vill vara ledsen ifred. Jag har tappat matlusten och sover inte på natten och vaknar skit tidigt. antagligen för att jag är orolig.
det löser sig. det kommer det göra. Men hur och när vet jag inte. allt är så oklart nu.

Likes

Comments

den där minen när man är över hindret. alla hoppryttare vet att man alltid gör någon omedveten grimas över hinderna. Har man otur så fastnar det ansiktet på en fruktansvärt fin hoppebild;)

Likes

Comments

grymm var så fruktansvärt fin dock några kråkskutt som ni kommer få se 😁 !!! hoppade upp på flurry sen och joggade lite. Hon var också super !

Likes

Comments

orden slog mig hårt i magen. Vad gör jag nu? hur går jag vidare? en välkänd klump i halsen smög sig dit efter en lång period utan ångest. vill inte äta. går runt och mår illa. detta måste lösas och det är NU. det handlar om framtiden. så fruktansvärt många tårar jag grinade ut till mamma på andra sidan telefonen. trodde dom var slut tills jag mötte Conny hemma och bröt då ihop redan i hallen. två ordentliga utbrott och det känns ändå som att klumpen o halsen aldrig försvinner.

allt löser sig. Men litar jag helt ärligt på dom orden eller skriver jag dom där för att försöka intala mig själv det.

en stilnoct i systemet och jag slappnar fortfarande inte av. det känns som att jag har sprungit ett maratonlopp fast jag vet att jag bara har haft en helt vanlig panikattack där i bilen med min mamma i telefonen.

vad har jag gjort för att förtjäna sånt här ? vilken jävla karmastege vandrade jag på?

shit. trodde aldrig att jag skulle få tillbaka denna ångest. någonsin. att jag slutade helt med anti depressiva som jag har gått på i 3 år gör inte alls saken bättre.
slut på gnäll. ville bara vädra mig till någon just nu. och någon blir den stackars jäveln som råkar klicka in på detta tragiska inlägg.

tack för mig !

nygrinad

Likes

Comments

<iframe allowtransparency="true" frameborder="0" height="360px" scrolling="no" src="http://www.bloggerfy.com/se/widget/expose?id=3877876&layout=1&style=1" width="250px"></iframe>